Jag ger fan upp
Jag trodde jag var på väg att bli frisk
Men nu sitter jag här med mellersta Sveriges mest rödsvidande ögon,en snabel till näsa(den är så utsnuten*nytt ord*så den ser mer schnabelliknande ut),och nyser och nyser och nyser..Neverending stooooory*ylar*
Mina fötter är som två av de fulaste imitationer jag skådat, av isglassar..Hur kan man frysa så intensivt om ett par fossingar!!??
Jag sitter här avskalad och skruttig..I Carls alltför stora luvtröja och känner förkylningen åter virvla upp inom mig.
Jag ger upp.
En vecka förkyld är väl inget.Gnällmaja
Det finns dem som har det värre.
Tusen gånger värre.
Jag veeeeeet.
Men jag ger upp min tro att jag skulle kunna bli frisk under dagen.
Den där blommande känslan av att ha återfått sin "normala kropp",med enbart de enkla,everyday krämporna..
Jag drar ned min privata persienn,ska ta lite apelsinjuice och sen aktivt SURA.
Så där som sura förkylningsmonster gör.
Läppen ned i backen och sönderrynkad panna.
Såja.