Det är väldigt ofta jag STÅR FÖR saker jag gör,tänker,känner,säger.
Genomtänkta och impulser.
Men det finns en sak som jag alltid kommer att skämmas för.
Redan i dåläget sa min magkänsla ifrån,men trots detta,så valde jag att ta det kortaste strået.
Trots att jag kände att jag gjorde vad som i min egen bok räknas som Fel,så fortsatte jag framåt.
Detta misstag kommer jag alltid bära med mig,såsom en fotkula i en gammal västern.
Den kommer alltid tynga mig.
Förlåt och gå vidare är ett ordspråk,men va fasen är det alltid svårast,att förlåta sig själv?
***
Jag ska försöka bli bättre på det.
Dagens läxa mina små duvungar,försök ni med!