När El Luddo var yngre somnade han i min famn vid amning eller i sin säng,i den fas som han är i nu så somnar han 90% av fallen i vår säng och sen när vi går till sängs så lyfts han över i sin säng,men i natt blev han skogstokig och grät hjärtskärande(killen som brukar skrika men inte gråta)för han VILLE VERKLIGEN VERKLIGEN INTE ligga någon annanstans än mellan oss.

Det är sjukt spännande att ha barn.

Man vet ju aldrig vad som ska komma härnäst och så fort man greppar situationen och tror man känner sitt barns behov och rutiner,så ploppar nåt nytt fram!

Tur att man inte är en kontrollmänniska,då tror jag det skulle kunna vara riktigt jobbigt faktiskt..