Melodier som hjälpte mig bort ifrån alla försök att göra mig själv mindre

Skitiga riff på skitigare gitarrer väckte mig,släckte mig,från morgon till sena natten var musiken där.

I stereo,i nedklottrade låttexter på kollegieblock,i cd-freestyle i väntan på något större.

Jag delade mina tonår med DepecheMode,Beatles,PJ Harvey,The Cure,Joy Division och så all den där popen.

Pulp,Ride,Stone Roses,Gene,Elastica och så dem största-dem som fick mig att bryta sönder totalt.

Den gruppen som klädde av mig min hud,men enbart för att jag blev given löftet,att huden jag skulle få efter detta var över,var renare,finare,mer äkta i sin vara.

Radiohead

Vilka grabbar.

Än idag när någon av deras mästerverk dyker upp på blandlista på iTunes,så stannar jag upp litegrann,kliver nästan lite som en tecknad figur ut i luften,som inte förstår att det ej längre är fast mark under skosulorna.

Sen ler mitt hjärta och jag njuter av allt jag fått av de låtar de gjort.

Vad mycket dem hjälpte mig när jag var en trasdocka ,när jag var en sliten tonårstjej,med penna och papper i ena handen,och en silverfärgad Philips Cd-freestyle i min andra..