Separerad?nää,inte riktigt

PUBLICERAT: 2009-07-15 // 22:38:31 UNDER: Allmänt

Jag känner igen det rastlösa

som slår till mig som en hand som slår efter blodsugande mygga

Det kliar redan

Men inte efter ett bett

Utan pga en oro du inte kan förklara

(eller tycker om hos dig själv)

Jag lider av separationsångest

Och försöker lindra det med ytligheter såsom öl,mat och lättsam shopping..

Carl stack på kryssning idag,och jag älskar att han gör saker,unnar sig,har skoj,och nej jag hade inte velat följa med ens om han frågat och jag kunnat,nej nej..

Jag vill att vi gör saker på varsitt håll

Jag älskar att vi ej är ett par som "sitter-ihop".

Men just vetskapen att han ska vara borta till Lördag gör lägenheten tyst,kall,fientlig och..jag känner inte ens igen mitt eget hem?!

Förstår ni känslan?

Det är som färgerna mattats av och jag knappt hittar var sakerna ligger..

Hallå,förtidsdemens,här är jag

så jag sätter mig med mina inköpta Starobrno folköl..

mumsar i mig yoghurttäckt naturgodis 

och kollar Tradera och nätsidor efter saker som ska stilla vågor,fylla tillfälligt tomrum

För det är tomt,for real(sjukt sjukt jag vet det är bara a few days)

Mänskliga psyket är enkelt..lika lätt att förstå sig på som principen att människan behöver luft för att kunna med lungorna andas

Ibland irriterar det mig att jag reagerar lika självklart som alla andra

Varför kan inte jag få vara lite mer tvärs emot?

Linda

Men i allt detta är det fina och vackert, för det är kärlek. Stark, fin och ren sådan!

Cecilia

Jag håller med, det känns så tomt hemma så man vill inte hem riktigt. Sen har jag sovit ovanligt dåligt:(