Dagarna 2006
PUBLICERAT: 2009-10-25 // 00:04:36
UNDER: Allmänt
Du stänger dina söndergråtna ögon,släpper allt,ramlar över mig,jag glömmer det jag gjorde innan, tappar fokus för du faller mot mig,likt en byggnad som stått tryggt i hundratals år och nu bara valt att totalrasera
Jag kan inte bygga dig hel,jag kan inte ens reparera det till att likna det stolta Jag du en gång var,nej nej,jag sitter stirrande i minnena av ett ögonblick som endast är gårdag och lyfter upp din självkänsla,trasig och riven i små små konfettismå bitar
Låt mig få gråta mig själv till förståelse för som det är nu är jag bara maktlös och utan chans att kunna förbättra
***
Är som ni vet ett fan av läsa gamla texter jag skrivit
Det är som historialektion över en Lina jag en gång var.
En läsbar minnessten över passerade tankar och händelser.
Texterna nedan är nästan exakt i dagarna, från tre år sen.
En riktigt omvandlande period.
En nästan två år lång LIVSKRIS var på väg att ta slut(men det visste jag ej då)
***
24:e Oktober 2006
Han den store
Den som vi är avbild av
Den helige andens heligaste
Skaparen
han ser mej just nu
när jag rör mej i en utskuggad slow motion
Knappt någon annan som ens kan andas mitt namn utan att jag välter
Spricker itu,sprängs pga all förändring som följer likt kåta laxar i vårflod
Gör ont,men njuter,smärtar,men genomlider med skrattande mun
För dem största ombildningar,omskepnader,byte av skinn,
sker efter den våldsammaste av inre bränder,
efter allt krig inuti,så följer letandet efter en tusen nya möjligheter
Han den store
Med ”the magic wand”
han vårdar mej just nu
Jag snavar med vattniga skavsår på fötter
men han lyfter mej för han vet att jag snart springer ikapp mej själv igen
Den som vi är avbild av
Den helige andens heligaste
Skaparen
han ser mej just nu
när jag rör mej i en utskuggad slow motion
Knappt någon annan som ens kan andas mitt namn utan att jag välter
Spricker itu,sprängs pga all förändring som följer likt kåta laxar i vårflod
Gör ont,men njuter,smärtar,men genomlider med skrattande mun
För dem största ombildningar,omskepnader,byte av skinn,
sker efter den våldsammaste av inre bränder,
efter allt krig inuti,så följer letandet efter en tusen nya möjligheter
Han den store
Med ”the magic wand”
han vårdar mej just nu
Jag snavar med vattniga skavsår på fötter
men han lyfter mej för han vet att jag snart springer ikapp mej själv igen
*******************
26 oktober 2006
Pittbula idioti ruttet fläsk och anushål
det är inte jag som styr
det är fantomer från gårdagen
som med spetsiga hakar kikar in i mitt hjärta
för att dra bort den sista bråten
skrapa bort den sista fläcken
som är kvar
efter allt som en gång luktade gott och var lika vackert som ädelstenar
det är inte jag som bestämmer
universum skapades långt innan sånt som människor och kärlek fanns till
jag hatar att inte kunna kontrollera allt det där tråkiga
det där som bränner,skapar panik och får mej att rulla ihop till boll
bara för att få allt att sluta
för en sista gång
skaka ur sista dropparna av det förgångna
det är inte jag som gråter
det är sammansmältningen av allt som delades
det är allt man önskade sej ha varit,men som under tidens rostiga kugghjul aldrig blev
hundratals regnmoln blixtrar och bråkar inuti mej
jag som trodde regnperioden var över och att stormen bedarrat
tydligen är jag lika naiv
som sörjande som naiv som sörjande
men jag går vidare nu
är trött på att torka tårar över nåt jag egentligen inte önskar
det är fantomer från gårdagen
som med spetsiga hakar kikar in i mitt hjärta
för att dra bort den sista bråten
skrapa bort den sista fläcken
som är kvar
efter allt som en gång luktade gott och var lika vackert som ädelstenar
det är inte jag som bestämmer
universum skapades långt innan sånt som människor och kärlek fanns till
jag hatar att inte kunna kontrollera allt det där tråkiga
det där som bränner,skapar panik och får mej att rulla ihop till boll
bara för att få allt att sluta
för en sista gång
skaka ur sista dropparna av det förgångna
det är inte jag som gråter
det är sammansmältningen av allt som delades
det är allt man önskade sej ha varit,men som under tidens rostiga kugghjul aldrig blev
hundratals regnmoln blixtrar och bråkar inuti mej
jag som trodde regnperioden var över och att stormen bedarrat
tydligen är jag lika naiv
som sörjande som naiv som sörjande
men jag går vidare nu
är trött på att torka tårar över nåt jag egentligen inte önskar
Kommentarer
Trackback