Tittar tillbaka
Ögonen vända mot texter som skrevs av ledsna men kreativa händer,av fingrar som önskade smeka,det jag smeker idag.

Vinkar adjö med vetskapen om att allt jag drömde om,nu finns här, utan att försöka lägga värderingar , och tänker högt rakt ut, i kall höstluft-kom aldrig åter förresten!
Kastade sopor är det.
Men som en gång var färskaste varor

Men*paus* så får text eget liv
Bokstäver tar över
Återblicken KRÄVER syre och en rätt att få liv,berättas,delas med er,så kanske ni förstår,önskar veta ännu mer,vad jag varit en gång innan alla fötter landade på rätt ställe,i rätt par skor.

Gårdagen är grunden till Idag
Vill minnas hur det en gång var,att vara Jag,samma nu,lika då,inget lika,inte ens en gnutta samma...

****

knastra på,nattstjärna
Daterat: Tisdagen den 13:e september 2005 kl 03:49
jag vaknar och har en massa meningar och ord där inga meningar och ord borde finnas för det är som när någon viskar konstiga saker,mot din hals, när du sover eller alla människor som knaprar på dej,som om du hade en sockrad yta alla dem som slickar din yta utan att inse vilken sort du är eller alla minnen som bara kommer till dej när du är ledsen,när du bara vill tugga av din egen fot för att komma loss en gång för alla jag orkar inte stirra på månen mer..vi kommer inte längre i en diskussion när ingen säger något jesus,jag kan stirra mej hes. jag tror inte på lugnet före stormen..jag tror på citronthé när man är plågsamt ensam,jag tror på insikter när alla andra bara vill fly från sina egenskapade,mentala rädslor till road kills. jag tror på midsommarkransar flätade av kärlek,inte av associationer till den där midsommaren jag trodde jag skulle tappa huvudet. jag drömde att jag bara hade en sovsäck att sova i,en sovsäck som dessutom var fullproppad med alla mina kläder,en sovsäck som låg i en liten satans garderob runt om denna sovsäck låg massa kemiskt avfall,som absolut inte fick komma mot mina kläder eller min hud.självklart var jag mer vaken än sovande,men hur jag än försökte,började skiten läcka.. både dem skönaste av tofflor gick sönder,och mina händer blev kladdiga,sen domnade dem bort,sen ramlade dem sakta av,finger för finger,i små illaluktande bitar mot golvet..jag skrek hysteriskt. jag vaknade och låg och bet mej i handen jag hatar äckeldrömmar jag trivs när folk frågar mej saker och jag kan skämta bort allt. är så satans allvarlig,så jag blir kissochbajsskämtig mest hela tiden. dem som känner mej på riktigt vet nog varför dem som bara vill känna mej,men inte gör det,letar nog efter nåt annat än vad jag är. jag är som en pezfigur.skojig på utsidan,fullproppad innanför skalet med godis,men du måste lära dej,på eget sätt, hur du ska pilla ut sötbitarna ur mej,annars är dem trapped på insidan forever. mina axlar gör så ont.jag orkar inte ens sova,för dem gör så ont.men jag orkar heller inte gnälla för hela världen,annat än i text.. i text funkar det..ingen behöver höra gnatet i modernt öra..moderna öron är redan så pass överfödda med jobbiga ljud.som motorcyklar,hushållsapparater och bullriga busschaufförer.som hela tiden finns där. undrar hur tystnaden var på mormorsmors tid ? undrar varför smärta inte har fler synonymer. eller kärlek. isnt that weird? **** jag vet vem jag är och vem jag var Tack för att ni läser "Mig"