hade ap-dag igår
Alla hormoner och all sjukdom-allt ont bombarderade och sänkte mig så liten och låg
Jag attackgrät och tyckte mig vara oduglig-onyttig-tillför inget gott-är enbart börda
(kontrast till dagens känsla av att vara gravid måste nog vara ett av de coolaste tillstånden man kan vara i)
Dessa stunder varar ofta väldigt kort tid då jag efter en sådan släng av självömkan brukar bli rejält förbannad på mig själv och "rycka upp mig"
Jag är en problemlösare-inte en problemletare
Men ibland ibland så spricker vattenballongen i mig som är min lilla sfär av känslor
Idag är jag mer rättvis mot mig själv