Things change when you have a baby

PUBLICERAT: 2011-02-16 // 11:09:28 UNDER: Allmänt

Tankar om saker som händer och sker sen Ludwig föddes:

*Jag har inget emot att stoppa in napp som spottas ut tidigt om morgonen.

Jag tror han gör det för att få lite uppmärksamhet.

För det får han ju.

Jag stoppar in halvslemmig napp(saliv deluxe)med ett leende på läpparna.

Sen somnar vi båda om.

*Jag trodde inte det skulle vara så sjukt jobbigt att se på när han har ont.

Det går inte alls att distansera sig.

Fuck vad drygt när man ser hela hans kropp krampar för att det det gör så ont i lilla,svullna maggen:(

Finns det några tips och trix att inte frysa inombords när dom har ont?

*Tålamodet generellt är sämre,men inte mot Ludde.

*Jag hatar ännu mer att frysa.

Kylan är fan nåt olyckligt väsen.

Sadistiskt.

*Bästa stunderna är att se honom le med hela ansiktet,höra hans iver när han äter,se hans avslappnade ansikte när han sover,glädjen hos honom när han badar och höra ljuden han kommunicerar med oss med.

*Jag tycker massor om att amma.

Trots onda,knöliga bröst om Ludde sover långkorv och smärtan när han biter och drar de gånger han vill ligga kvar vid bröstet och "mysa"fast han ätit klart.

Och även trots stela axlar och ryggskottskänningar så är det fortfarande något jag vill fortsätta med.

ÅTMINSTONDE tills han är sex månader.

*Är mer morgonpigg nu,men helt sjuk mindre trött mot hur jag var förut.

Eller så jämför jag med hur megamegatrött jag var under graviditeten då mitt kräkande höll mig på energinivå 0,0.

*Är personligheten för bebisar den de visar just nu?(det där lät puckat va?)

För jag har läst att personligheten de börjat uppvisa runt 2-3 månader,är deras grundpersonlighet.

Så har du tex ett envist barn,så kommer han/hon fortsätta att ha just dessa drag även som äldre

Ni som har egna barn-utveckla gärna för en "first-timer" som mig

*Jag tycker inte kräkor eller bajs är äckligt.

Men får jag välja så ska bajs vara i blöja och kräka uppkastad fint på en uthållen servett*ler*

*Älskar att han är en myskorv-som gillar pussar,kramar,dansa med sin kind mot min,att mysa i soffan och bara ligga och titta på varandra,att han gärna har sin hand på mig eller Carl när vi ligger riktigt nära och att han slutar att gråta om jag lägger min näsa och panna tätt mot hans.

*Vi längtar sjukt till att få uppleva vår och sommar med denna grabb;bada och plaska,sitta ute och äta frukost,kisa mot solen med söta barnsolbrillor,titta på fruktträd och fåglar,åka båt,långa promenader med mera.

*Jag ser fram emot att laga och äta mat med grabben-hoppas han får lika stort matintresse som sin ma and pa

*jag ser mindre fram emot tidiga mornar för att lämna dagis/dagmamma,vaccinationer,elaka människor som kommer forma honom negativt,getingstick,magsjuka och asfaltsskrubbade knän.

*Det stör mig inte att tvättkorgarna är konstant fulla med bebiskläder.

Jag tvättar mer än gärna både randiga pyjamasar som vippiga kjolar.

Nåt ni vill fråga mig om i detta ämnet ?

Bring it on!

Marlene

va du e söt,.. riktigt skoj att läsa!



Puss!

Jessica

Hmmm, 1. tips o trix att klara av när dom har ont, har tyvärr inget o vet inte om det finns, ligger nog i naturen att göra allt för att "beskydda" den lille även om det inte går. Är så frustrerande. 2. Stella är ju bara 3 men jag tycker att hon varit "likadan" sedan hon föddes, förstår mer vad hennes gnäll beror på nu, eller hennes personlighet nu bekräftar vad jag trodde var hennes personlighet då. 3. Hade ju hört att man skulle vara så trött men var heller inte det, ibland såklart, tror det 'r ngn hormongrej? 4, jag tycker både spyor o bajs är äckligt ändå, fast jag är ju lite kräsmagad, o på tal om det orkar jag inte skriva nå mer måste fixa mat åt oss!! Puss puss o jättefin bild på er två snyggingar!

Jessica

Personligheter, ja det har stämt på mina sen dem föddes.

Lova var envis,sökte konstant efter uppmärksamhet samtidigt som hon alltid kunnat roa sig själv i timme efter timme. Pillimarisk och pysslig har hon varit sen hon var runt året.

Och de egenskaperna hänger med än idag.



Vilda har alltid varit självständig. När hon var bebis ville hon inte sova i famnen, inte heller nära utan själv i egen säng.

Sätter man sig på golvet för att leka med henne så är det roligt någon minut sen leker hon ensam.

Och vad gäller sovningen så är det likadant än.



Envis som en gris och skriker högt så fort det inte går eller blir som hon vill.

Och så har hon varit sen vi lämnade förlossningen.

Inget gny och gnäll utan på med brandalarmet direkt! :D



Vad beträffar amningen så är det oftast så att man inte är lika trött. Amningshormonerna gör så att man går ner i djupsömn direkt. När din sambo sovit 4 timmar är det samma som när du sovit 2. Så så länge du ammar så håller nog piggheten i sig.

Jag har inte ammat på en vecka nu och tröttheten gör sig sakta men säkert påmind :).

Lina

haha va härligt skrivet! tycker inte heidis spyor eller bajs är de minsta äckligt. jag bryter inte ihop om jag får en hel slängspya över mej. det finns tvål o vatten! ronne däremot. haha, han får panik om hon dregglar lite. "HON SPYR! HON SPYYYYYYYR!" yrar han o letar efter första bästa handduk..