Det är inte alltid en dans på rosor att vara en förälder.
Alla vet det.
Men jag vill för min egen del,för att jag fungerar bäst så,fokusera på det positiva,se hur mycket det är värt det.
Klart man kan behöva gnälla röven hårig ibland(Jag är EXPERT på att komma på äckligaste uttrycken,yeaay;)men jag gnäller gärna en kortis mot min mans axel,när min mamma kommer och leker med Ludde eller i mina egna tankar när jag ska sova.
Bloggen har plats med så mycket annat,jag önskar inte att ni idag ska behöva läsa om hur dryg dagen har varit,hur lång den varit,hur förbannat trött jag varit på gnäll(inte trött på HONOM) och hur gärna jag hade tagit hans obehag och smärtor.
För självklart så räckte det ju inte med att en tand skulle spricka igenom..
Nää sonen var tvungen att klämma fingrarna i en låda i köket också så mitt dåliga samvete fick lite näring.
Jaha, för så bra mamma är jag som inte barnsäkrat kökslådorna än.
Fy på mig.
Men som jag sa,jag orkar fan inte gnälla för er stackare som har era egna problem.
Jag blir inte en bättre mamma för det.


(och ja ni fattar ironin va?
Ni är inte dumma,ni är för fan världens bästa läsare.
Klart man skriver att man inte ska gnälla,hoho va busigt att sen faktiskt börja gnälla, för egentligen vill man bara ha lite sympati för man är en riktig gnäll-prutt ibland..Så är det väl för alla vanliga dödliga now and then..)