När lugn kommer.
När snövita kullar av stillhet ligger som mark i mitt hjärta.
Då kraschar hela skiten.
Just nu är det för mycket sot,jord och stålflisor som slår bort mitt fokus från enkelhet och vardag.
Varför ifrågasatte jag den underbara tristessen i att få slita lite vardag tänker jag nu,draperad i orons tunga klädstycken,med feta frågetecken som örhängen och ångesttofflor på vardera fot.
Livet är så här.
KLART JAG VET ATT LIVET ÄR SÅ HÄR.
En nivå upp,en nivå ned.
Tappa bara inte det kända humöret.
Eller önskan att faktiskt faktiskt faktiskt ha ett icke stagnerat liv.
Ajöken