nä fy fan jag kastar ägg på mig själv där jag ligger
mitt ego försöker hoppa längdhopp och höjdhopp samtidigt,men jag saknar kondis,det är bara det där flåsande monstret jagandes efter mig som alltid drar in mig i såna här labyrinter till tankebanor
slå mig i pannan med nåt som kan få mig att sluta!
du är tamej i pruppan snart 30 din dramaqueen
ställa till med scener för att bekräfta att du inte duger,aldrig kommer duga,bara är nåt humbug,hokuspokus,snart spricker bubblan och då regnar Lina ned över stadens tak
du kan läsa alla hjälp till självhjälp dokument du kan raffsa åt dig,men va i satan,börja med att vara snäll mot dig själv
och ibland,erkänn,då gottar du dig i allt detta,och faktiskt tycker det är synd om dig,din krake
så sluta
nej men bara sluta
Ge upp
kapitulera lägg ned töntiga effekter och surhet för saker som skett kan du aldrig omarrangera
baka nya bullar innan degen surnar
tatuera in på insidan av ditt skallben-Hey,Im worthy too
släng kappan för den klär dig inte längre,fatta!
Jag orkar inte se denna snedvridna spegelbild av mig själv-jag duger jag duger och jag tjatar,men jag vet att jag duger
Lina,va fan,se det du har,inte det din bristande självkänsla får för sig att du saknar