Skickar röksignaler
stora gråa puffar proppade med budskap
stora eldar vill få dej att se att jag saknar
Över taggiga bergtoppars höjder
ned bland träkronors grönhet
Likt en dimma över delvist frusna vatten
mellan husväggar,för att nå dej
Med telepati försökte jag i månader
sända vibrationer,energier,signaler
men du bara låg,sov,satt,försvann
gick ut ur vårat liv utan att lämna lappar
det enda du lämnade kvar var dåliga rebusar,gåtor
som jag med lätthet smulade sönder,men det var likaså
gåtor som bara lämnade svar för sekunden..
inget som kunde få mej att ändra stunden..

...
jag hör din röst
trots att telefonkonversation sedan länge är bruten
luren häftigt pålagd men jag hör dej
sådär barnsligt men ändå bland det vackraste jag kan påminna mej,
hur du snavar inför vissa ord
hur vissa konsonanter fastnar sådär vått på din tunga
som godis mot din gom
som socker för mina öron
och trots att jag vet
att det bara är torra
sekvenser av minnen
så gråter jag mej glad igen

...

för jag vet
och du vet
när vi ramlar
gör vi det utan att knuffas innan
men när vi väl är på marken,
fötter o ben intrasslade i varandra,
då kommer panik
ÄR DET SÅ HÄR DET SKA VARA?
(jag tror det är så här,så här det ska vara)
och vi kastar oss ifrån varandra,snabbt och rödblommigt rasande som bara småbarn kan bli,
vi vänder o vrider
och med hysteriska utfall vill vi bara släppa varandra,
komma bort från det vi är
gå tills inga vägar är våra vägar
springa tills vi är ensamma,oberörda
helt jävla solo.allena

..shit vi kan inte göra så här igen
du är mina lungor älskade