Dagbok
PUBLICERAT: 2009-06-23 // 11:06:05
UNDER: Allmänt
Kollar igenom min gamla dagbok(en av hundratals.Jag har skrivit sen jag var fyra) Sist jag var ute och sprang,gick och joggade som jag gör nu,var sommaren/hösten 2005. Sommaren 2006 var jag ute och gick mkt med Malin,men sen dess,var det bara avsaknad av motion som gällde.. 2005 liksom. Det var Innan den Lina jag är nu,föddes 2005 var jag klyschigt,en blomma innan den knoppade Jag var ett förord En inringande kyrkklocka Ren och ovetande om vad som skulle komma
Jag drömmer som vanligt med byxor ut och in,med hjärtat i sandgropen,med tankarna i kvicksand
Kollar igenom min gamla dagbok(en av hundratals.Jag har skrivit sen jag var fyra) Sist jag var ute och sprang,gick och joggade som jag gör nu,var sommaren/hösten 2005. Sommaren 2006 var jag ute och gick mkt med Malin,men sen dess,var det bara avsaknad av motion som gällde.. 2005 liksom. Det var Innan den Lina jag är nu,föddes 2005 var jag klyschigt,en blomma innan den knoppade Jag var ett förord En inringande kyrkklocka Ren och ovetande om vad som skulle komma
17 Juni 2006
Säkerhetsnålar kirurgtejp
häftklammer och handsydd söm med grov nål
allt för att hålla ihop men samtidigt känner man smärta
För;att inte separera
när allting brustit, är att negligera och ignorera
naturens lagar
Lika dåraktigtt, ologiskt
-som att kalla vatten eld
och tro att himelen är som marken..
nyduschad tös sov en del timmar efter denna arbetsvecka..
soffan slukade alla mina drömmar
och jag svettades i min ensamhet
orkar egentligen ingenting..
dricka vatten och lyssna
höja handen och fokusera hörsel
är allt min fysik tillåter mej
allt min kropp räcker till
28:e Juni 2005
Vet inte hur lång tid det ska ta för mej att hitta en ny labyrint att trassla in mina förhoppningar och naiva utspel i.. Morgonsol ger glädje,kokta ägg ska snart dekorera mina mackor.
Smärtan i vader är lika gnagande otrevlig,som smärtan inuti mej..
Är lycklig,men har alltid ont på insidan..
Kan skratta som om jag övervunnit döden,men det är döden som torkar bort saliven,när mitt leende till slut stelnar..
tjipp
starkt PS..vad vore världen utan oss?utan mej?utan oss?utan dej?utan oss?blott en partikel,i ett snustorrt universum.det är vi som skapar syret.det är vi som skapar vad som kallas liv.kärlek.ds
Kommentarer
Trackback