SeptemberFredag
Härligt med föräldrarna på besök! Jag har nog aldrig uppskattat deras visiter så mycket förr som nu (efter att ha själv blivit förälder). Jag väntar besök av lillens mormor och morfar idag! :)
SV: Jo, utan medicinen är jag deprimerad största delen av tiden, även om jag själv inte riktigt skulle förstå det. Jag blir i bästa fall bara allmänt negativ ledsen och i värsta fall apatisk, självdestruktiv och suicidal. Det värre perioderna kommer i skov som är ganska långdragna, ungefär 3-6 månader, och de kommer oftast även om jag äter medicinerna.
Jag har ingen diagnos eftersom jag är svår att sätta i ett fack - de flesta psykiatriker som jag har träffat tycker att det lutar mot bipoläritet (typ 2, då "maniska" perioder inte är lika framträdande som i typ 1). De flesta terapeuter som jag träffat har däremot ansett att jag lider av emotionell instabil personlighetsstörning eller "emotionell känslighet" som de också säger då det inte låter lika allvarligt.
Jag tror att det handlar om bipoläritet och eventuellt ADD, men man kan ju inte sätta diagnoser på sig själv så... ;P
Å du har ju världens finaste mamma!
Snygg frippa mormor!